Vår historia

1951 spelades den allra första föreställningen på den teaterscen som tillkom i samband med byggandet av Folkets Hus på Järntorget. Teatern drevs av Folkets Hus och fungerade som en turnéteater. Man hade ingen fast ensemble, utan tog emot turnerande teateruppsättningar. Folkets Hus-teatern i Göteborg blev Programbolagets premiärteater; det var här man startade sina turnéer ut i landet.

1954 tillsattes den första teaterchefen för Folkets Hus-teatern. Under hans period producerade man bl a uppsättningar tillsammans med Erwin Piscator, en berömd regissör från dåvarande Västtyskland. Kulturen hade debatterats i arbetarrörelsen under seklets första hälft. Man ansåg att arbetarna skulle få ta del av den kultur som tidigare varit överklassens privilegium. Med Folkets Hus-teatern skulle man kunna ge det arbetande folket den möjligheten. Men dessvärre drabbades teatern av ekonomiska problem och Folkets Hus kunde omöjligt driva teatern vidare.

1957 bildades Folkteatern ekonomisk förening som tog över driften av Folkets Hus-teatern. Man frigjorde sig då från Folkets Hus. Harry Gustavsson blev föreningens första ordförande, ett uppdrag som han hade fram till 1973. Redan då fanns en publikförening som bestod av fackföreningar, hyresgäst- och bostadsrättsföreningar. Denna organisation överfördes till den nya teatern och utgjorde grunden för teaterns publikarbete.

1958 bytte man namn till Folkteatern och fick sin första chef; Mats Johansson. Folkteatern fick också en fast ensemble och etablerade sig på riktigt som en av Göteborgs teatrar. Man spelade ny dramatik och pjäser av bl a Hjalmar Bergman. På repertoaren fanns även sånglustspel med bejublade framträdanden av Nils Poppe och Max Hansen.

1961 tillsattes teaterns näste chef; Kurt-Olof Sundström. Repertoaren riktades in mer på ny, spännande utländsk dramatik och man hade ett stort antal produktioner per år.

1965 började en av teaterns mest framgångsrika perioder, både vad det gäller publikbesök och produktionstakt. Det var när Claes Sylwander tillträdde som teaterchef. Stadsteatern hade vid denna tid en generationsväxling och det var en av orsakerna till att Folkteatern kom i fokus. Folkteatern hade en ung ensemble och kallades för ”ungdomens teater”. Teatern bjöd nu publiken på flera klassiker; Peer Gynt, Faust, Hamlet - samtliga regisserade av kända utländska regissörer. En period av mer "guldkantad" teater följde. Man försökte på detta sätt locka tillbaka den publik som under den här tiden föredrog att stanna hemma framför TV:n, som då var ny. Under Sylwanders chefskap förhandlades också Folkteatern in i Stadsteaterns system, vilket t ex innebar statliga bidrag till löner.

1968 reagerade personalen mot teaterns nya profil och med utgångspunkt från föreningens stadgar formulerades en ny inriktning för teaterns arbete. Man återupprättade "Folkteatertanken" och hävdade att det var medlemmarna som var teaterns viktigaste publik.

1973 avgick Claes Sylwander och samma år föreslog Göteborgs kommun att Folkteatern skulle slås ihop med Stadsteatern. Detta för att kunna frigöra resurser (pengar) till förortsteatrarna, vilka man beslutat att satsa på. Folkteatern hade inte tillsatt någon ny chef och detta faktum ansågs göra det ändå mer lämpligt. Men varken personal eller styrelse var intresserade. Man framhöll att Folkteaterns folkrörelseprofil skulle gå förlorad och argumenterade för att bevara mångfalden i stadens kulturutbud. Iwar Wiklander tillfrågades om att bli ny teaterchef och tackade ja till anbudet. Tillsammans med de båda teatrarnas styrelser lyckades han och Stadsteaterns chef sluta ett samarbets- och samproduktionsavtal. Enligt detta avtal skulle Stadsteatern producera barn- och ungdomsteater på Backateatern och Folkteatern sätta upp föreställningar för uppsökande (turnerande) verksamhet med Folkteatern Besöker. Stadsteatern skulle dessutom, mot betalning, betjäna Folkteatern med administrativa och tekniska tjänster.

Folkteaterns repertoar 1951 - 2001 som PDF.

1976 blev Lennart Hjulström teaterchef och under hans starka konstnärliga ledarskap blev Folkteatern en av landets mest intressanta scener. Han knöt flera författare till teatern och under hans chefsperiod bestod repertoaren till stor del av nyskriven svensk arbetardramatik. Tanken var alltså att skapa en ny teatertradition vid sidan av den gängse. Repertoarvalet skulle harmoniera med den folkrörelseprofil man ville lyfta fram. Man började dramatisera arbetarförfattare som Moa Martinsson och Folke Fridell. Kent Andersson och Bengt Bratt började skriva för Folkteatern och man satte upp de s k Kvasten-revyerna. Man satte också upp projektet En varvsdröm, som handlade om varvens historia, och tog då hjälp av varvsarbetare.

1984 blev Roland Hedlund teaterchef. Folkteatern Besöker började nu göra teater för barn och lät även barnen själva medverka. Detta resulterade i att barnen fick en egen scen i Folkteaterns källarplan. 1985 skapades alltså scenen En trappa ner, med Lena Fridell som pådrivare. Den var Göteborgs enda fasta förskolescen, och riktade sig till en grupp som tidigare inte haft någon teater.

1987 återkom Iwar Wiklander som teaterchef. Han ville, som han uttrycker det; "fungera som spelande tränare”. Under hans ledning hade teatern framgångar som bl a En uppstoppad hund, Grissymfonin, Markurells och HACK . Dessutom hade föreställningarna på förskolescenen En trappa ner sedan starten haft nästan 100% beläggning. Teatern utvecklade även ett givande arbete med teaterintresserade ungdomar och tillsammans med dessa amatörer satte man upp pjäser som Utflykten, Rycket, Hjältar. Pjäserna handlade om ungdomars situation i dagens samhälle.

1988 blev en tillbyggnad och renovering av teatern klar. Teaterns personal fick nya arbetsrum, loger och repetitionslokaler. Det rådde bot på den dåliga arbetsmiljön som länge varit ett problem.

1992 blev Isa Stenberg Folkteaterns chef. Under Isas tre år på teatern varvades pjäser som publiksuccéerna Vi betalar inte och Bettys Pensionat med nyskriven svensk dramatik. Då skapades, på teaterchefens initiativ en ny scen i teatercaféet; Caféscenen. Där kunde Folkteatern spela mindre pjäser i egen regi. Caféscenen blev också Folkteatern Besökers hemmascen.

Folkteaterns repertoar 1951 - 2001 som PDF.

1995 Gugge Sandström tillträder som teaterchef. Hans första säsong kantas av succéer som Rika barn leka bäst av Carin Mannheimer och Göran Tunströms Juloratoriet i regi av Niklas Hjulström.

1997 En ny verksamhet tarform: Unga FolkTeatern - en amatörteaterförening med syfte att knyta unga människor till teatern.

1998 Folkteatern arbetar vidare under Gugge Sandströms ledning med målsättningen att nå en ny teaterpublik. Med inspiration från Royal Court och andra brittiska teatrar startar FolkTeatern sitt Växthusprojekt. Tre författare knyts till teatern och projektet: Mattias Andersson, Pamela Jaskoviak och Malin Lindroth.

1999 Mikael Wiehes debutmusikal Kejsarinnan i regi av Niklas Hjulström spelas på Stora Scenen med stor publikframgång. Musikalen bygger på Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien. Lena Fridell lämnar över det konstnärliga ledarskapet för "En trappa ner" till Lars-Eric Brossner.

2000 Carin Mannheimers Sista paret ut spelas under våren och Line Knutzons Snart kommer tiden under hösten. Pierrot eller nattens hemligheter har premiär  En trappa ner, som tilldelas Svenska Teaterkritikers pris för Bästa barnteater år 2000.

2001 Niklas Hjulström tillträder som konstnärlig ledare för Folkteaterns stora scen. Samtliga tre pjäser som vuxit fram genom ”Växthusprojektet”  får sina premiärer under hösten: Splitter av Malin Lindroth, Den offentliga sektorns stilla längtan mot något bortom bergen av Mattias Andersson och Rost av Pamela Jaskoviak. FolkTeatern fyller 50 år.

2002 Scenversionen av Marianne Fredrikssons Simon och ekarna får premiär i regi av Niklas Hjulström. Föreställningen kommer att bli en av teaterns största publiksuccéer genom tiderna och lockar en stor publik till teatern långt in på nästa spelår.

2004 Staden och stjärnorna, ett gigantiskt arbete med 50 amatörer och Folkteaterns ensemble på scen får premiär i regi av Niklas Hjulström. Kim Lantz och Sanna Hultman tillträder som konstnärliga ledare för FolkTeatern Besöker. Deras första uppsättning, Den yttersta natten, kommer att spelas över 125 föreställningar långt in på 2006.

2005 Barnoperan Tre farbröder som inte ville dö, i regi av Lars-Eric Brossner, väljs ut att delta i Teaterbiennalen i Umeå/Skellefteå. Folkteatern samarbetar med Bohuslän Big Band och gör för första gången i teaterhistorien storbandsmusikal av Kafkas Processen.

2006 Folkteatern deltar i projektet NYA PJÄSER – NYA VÄRLDAR tillsammans med Intercult, Dalateatern, Ung scen Öst, Helsingborgs stadsteater och Gottsunda teater och dans. FolkTeatern Besöker spelar Sockersyndromet av Lucy Prebbles och på Stora Scenen spelas bland annat Vivian Nielsens Demokrat.

2007 My Nation, en av de pjäser som tagits fram genom NYA PJÄSER – NYA VÄRLDAR, får sin urpremiär. I samtal mellan teatern och dess ekonomiska huvudman Västra Götalandsregionen, börjar planerna på en större ombyggnad av Folkteatern allt mer att ta form.

2008 Folkteatern En trappa ner bjuds i maj 2008 in att spela på ”Schwedenfestival” i tyska Esslingen med Halvvägs till himlen. På Stora Scenen spelas under hösten Niklas Hjulströms uppsättning av Lars Molins Tre kärlekar. Efter sista föreställningen, i december, börjar teatern flytta ut ur lokalerna på Järntorget för att bereda plats för 2009 års stora ombyggnad.

Folkteaterns repertoar 1951 - 2001 som PDF.

2009 Teaters nya ledning Ulrika Josephsson (VD) och Lars Norén (konstnärlig ledare) tillträder året då teatern är stängd pga omfattande renovering. Röda Scenen och foajén får helt ny utformning och En Trappa Ner ersätts av Vita Scenen; en ny black box på bakgården. Utlokaliserade spelar man dansteaterföreställningen Shortcuts på Röda Sten och Sockerpiller på Aftonstjärnan. Med ledorden konstnärlig utveckling och tillgänglighet påbörjar nya ledningen sitt arbete.

2010 Som invigningsföreställning av det nya teaterhuset spelas Orestien. Familjeföreställningen Katitzi blir en stor succé (bl a uttagen till Teaterbiennalen 2011), och man spelar även Sinne, Två fattiga rumäner som talar polska samt Skalv. Ledningen kopplar tre Artists in residence till teatern; förutom Lars-Eric Brossner som verkat vid teatern länge så anlitas regissörerna Melanie Mederlind och Sofia Jupither samt en period även Eirik Stubø. Den 10 maj, på årsdagen av bokbålet i Berlin 1933, uppmärksammar man det fria ordet med en stor manifestation; en tradition som återkommer några år framöver.

2011 Med Breaking the Waves, som spelas i S:t Johanneskyrkan, påbörjas det uppmärksammade samarbetet mellan Folkteatern, Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern. Här blandas amatörer och proffs i unika teaterprocesser med syfte att låta nya grupper komma till tals. Inne på teatern spelas Heliga Johanna från Slakthusen och Apatiska för nybörjare. Lars Norén gör debut som barnteaterregissör med Pingviner kan inte baka ostkaka och för barnen spelas även Vargtimma. Folkbildningsforumet FolkteaterAkademin sjösätts och EU-projektet Cities on Stage inleds: Ett samarbete mellan sex europeiska teatrar och en teaterfestival med syfte att sprida nya föreställningar som berör frågor kring levnadsvillkoren i våra föränderliga storstäder. Under hösten öppnar dessutom en ny restaurang, nu driven i teaterns regi.

2012 Utifrån styrelsens uppdrag att ”kärleksfullt utmana traditionerna” fortsätter Ulrika Josephsson nu som både VD och konstnärlig ledare. Inom ramen för samarbetet Cities on Stage regisserar Sofia Jupither Fragmente av Lars Norén. Föreställningen får lysande recensioner och turnerar året därpå i Europa. Man spelar även Vinter, Begravelsen och Räls, samt Happyland 1979 i samarbete med Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern. Foajén börjar användas mer frekvent för samtal, konserter och mindre föreställningar. Folkteatern är även officiell mötesplats under Göteborgs Dans & Teaterfestival.

2013 Anna Rosengren tillträder som VD i slutet av året. För att stärka teaterns ekonomi går ABF in som en betydligt större andelsägare än tidigare. Även huvudmannen Västra Götalandsregionen förstärker ekonomiskt. På scenerna spelas Den flygande handläggaren, Vad som hände efter att Nora lämnat sin man, revyn Rôva samt barnföreställningen Det röda trädet som blir uttagen till BIBU 2014. Cities on Stage gästar teatern med La Réunification des deux Corées och samarbetet med Regionteater Väst fördjupas. Teatern står även värd för seminariet Klyftan; ett projekt där forskare och kulturutövare möts kring de ökade samhällsklyftorna.

2014 Frida Röhl rekryteras som konstnärlig ledare. Den ekonomiska situationen stabiliseras och parallellt påbörjas ett stort förändringsarbete för att tydliggöra Folkteaterns identitet och förankring. Publikutveckling, arbetsprocesser och hur man ska spegla samtiden diskuteras flitigt. På scenerna ses Blåvingar och Liljebrinks samt Kliniken, Röst och Bänken i samarbete med Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern. Restaurangen FOLK startar upp och blir ett populärt tillhåll med naturviner, nyskapande vegetarisk mat och arrangemang i foajén. 

Läs mer om Folkteaterns föreställningar i vårt arkiv.