På scen

Det är en sen kväll i november 2017. En väninna ringer och frågar om jag har sett hashtaggen. Det har jag inte så jag går ut på nätet. Jag möts av en flodvåg av berättelser. Om utsatthet, maktmissbruk, övergrepp, förminskningar och skam. Den natten kan jag inte sova. Vad är det som händer? Vad är det som har hänt? Det har väl inte hänt? Mig? Me too?  

Den här föreställningen handlar om tiden efter, om de ofrånkomliga insikter som kom i efterdyningarna. Om hur jag lagt 200 000 på terapi men ljugit för min terapeut. För att min skam tystat mig.

Romantiken är en scenisk envägsdialog där längtan efter intimitet och autonomi riktas mot ett utbytbart du. Detta du blir en projektionsyta för begär, brist och fantasi i ett uttömmande försök att tala sig fram till de rimliga relationernas heliga graal. Du törstar och läcker, du tänker att du ska kunna utvinna något ur andra, en värdefull metall som skulle kunna smidas till något otroligt. Kanske smida om dig själv. 

Baywatch är ett besök på en strand där två badvakter väntar ut tiden. Två skådespelare lånar den gamla 90-talstvseriens kostymer, namn och persongalleri i ett samtal som rör sig mellan livets prövningar, skvaller, filosofiska funderingar och helt vardagliga händelser. Publiken är placerad i solstolar och det är varmt som i juli. 

Torgny Sjöstedt och hans Togges Band gör nutida musik som har sina rötter i den svenska proggscenen. Sjöstedt var medlem i bandet Love Explosion vars musik bar ekon av såväl The Doors som Bob Dylan. Denna kväll gästas de även av Torkel Rasmusson som grundade Gunder Hägg/Blå Tåget. 

Carlos Ibarras Maulén tar sig an den egyptiska sångerskan Oum Khultum klassiska entimmesverk Enta Omry som är ett av de viktigaste styckena i den arabiska och nordafrikanska musiktraditionen. Idén är att föra samman den arabiska klassiska musiken med den svenska tyngre musiken.